Jag vet att jag är duktig på en sak, det är att jämföra mig med andra i allt. Det räcker inte att man tycker om det jag gör, jag vill gärna vara bäst på de också.
så här kan det låta i min huvud

– Jäklar så snygg kontakt den hunden har med sin förare
– inte kan Aurora göra sånna snygga kontaktfält

Vad det än handlar om så är det just principen att jämföra oss med andra och att alltid få det andra till det bättre än vad man själv är.
Att samla på sig negativa tankar och på så sätt känner man sig sämre. Mycket handlar ju om psykologi, vilket är intressant.
så jag har börjat att ” lura ” min hjärna att hitta en positiv tanke utav den negativa tanken jag nyss hade. Men det är jätte svårt. Och man mår ju så mycket bättre av det än att sitta och analysera varför alla andras hundar är mycket bättre än sina egna och att förarna har lyckas bättre än vad jag har gjort.

det suger så mycket energi ur en att man på tex tävling att sitta och tycka att alla andra är duktigare än vad man själv är. dessutom har alla olika förutsättningar. Både människor och hundar. Så man glömmer bort att sina hundar inte så dålig heller och att jag är ändå är rätt duktig som faktiskt har presterat så bra med min hund.

Tack vare tankarna – att överföra negativt till positivt – så har även en viss nervositet försvunnit. Men jag har långt kvar, kommer ni
ihåg hur det var att gå första kursen? Det var nog mer nervöst vad alla skulle tycka och tänka om dig och din hund, än vilka övningar ni skulle få som utmaningar. Men man får lära sig slå av det där efter en stund om man ska kunna ha fokus på vad man tränar på kursen. Du är där för att lära dig, precis som alla andra. Man kan inte kunna allt, det är omöjligt! Samma gäller den första tävlingen. Jag hade så ont i magen på min första tävling av nervositet. dra det som exempel på kurser för att kursdeltagarna inte ska känna att dom är de enda som är/har varit nervösa. . Jag tycker om nervositet till lagom nivå, sådan som man kan kontrollera!

Och det är är inte bara inom hunderiet, utan i arbetslivet också, jag vill vara BÄST och kunna ALLT. Men det går inte jämt. Jag mådde så dåligt och jag höll på att gå in i den berömda väggen. Jag rasade i vikt 10 kilo. såg inte klok ut. Så det slutade med att jag sa upp mig. Men det var ju inte bara för att jag ville bara bäst och Kunna allt. Det fanns ju andra orsaker med, ett tag jobbade jag 10- 14 timmar per dag en längre period. Och lyssnade inte på kroppen. Men nu i efterhand och när allt har lagt sig så mår jag mycket bättre och är tryggare i mig själv än vad jag när jag jobbade på det stället. Och nu har jag ett nytt jobb på G och jag behövde inte vara ” arbetslös ” länge innan folk började höra av sig. så det är ju kul iaf.

Gilla(0)Ogilla(0)